Nedräkning...

Nu har nedräkningen börjat!
På torsdag kl 16 går jag på SEMESTER!!!! Tjihoo....äntligen=)
Kämpar mig verkligen igenom dessa sista dagar, det är så grymt trögt. Men det är nog för att jag vet att jag ska snart vara ledig!
Inget mera dagislämnande på 6 v bara mys mornar´med lilleman och sambo kan nog få vara med på ett hörn oxå=)
Men han ska kämpa 3 veckor till men sen blir allt som det ska!
Efter middagen idag ville Jack ut och cykla så vi tog min cykel så att jag skulle få lite motion.
Hade inget mål men det finns ett stall en bit härifrån så vi styrde dit för att se på hästarna i hagen!
Men när vi kom dit så var det inga hästar ute....
Men Jack som absolut inte är blyg sa att mamma skulle fråga de som stod utanför om vi fick komma in och titta.
Sånt är inte riktigt min grej, kan nog erkänna att jag kan va lite blyg ibland. Men vad gör man inte för att killen inte skulle bli ledsen då jag redan lovat!?
Så jag frågade så vi gick in och där var hovslagarn, jag vill lova att det blev mycket intressant.
Killen som alltid annars har myror i brallan stog som ett ljus och titta fascinerat på=)
Ska tilläggas att hovslagarn´var  en mycket trevlig herre ( som själv har haft 5 småttingar ) så han visste hur dom ska tas=)
När vi stått en stund kommer en av ägarna till stallet in och frågade om Jack inte ville kolla in de andra djuren som fanns på gården.
Vilka underbara människor det finns som tar sig tid=)
Så vi fick en liten rundtur på gården och där fanns kaniner, kycklingar, hönor, tuppar och ankor.
Så underbart söta...
Jack fick stryka en trots en liten rädsla!
Kaninungarna som hunnit bli ganska stora.
Så om vädret tillåter så ska vi  åka tillbaka på söndag då de ska ha loppis och ponnyridning så då får vi se om han vågar rida. Har kanske inte de största förhoppningarna om det så han är lite djurrädd. Därför blir jag så otroligt tacksam då folk ger av sin tid. Tror att det kan bli jobbigt att vara rädd för djur hela barndomen.
Själv är jag en stor djurälskare, dock inte småkryp!" Så därför känns det x-tra viktigt att han lärsig att inte vara så rädd!
Så nu har vi kanske kommit en bit på väg=)

Kommentarer

Här kan du kommentera inlägget:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0